bexthemoron

Idag känns allt så där härligt fel som d alltid gör några dagar efter varje resa jag gjort och verklige älskat. Jag inser att hemma är förbi och det är dags för nya äventyr. Jag var inte skapt för den här byn. låter ego men det är sanningen. Jag har hämtat det jag har haft att hämta här och dags att se vad som finns mer att erbjuda. Jag menar rockneby är inte allt och jag förstår inte hur många kan stanna här i en livstid. eller dom har väl sin trygghet här men kan man inte finna den någon annanstans? Är trygghet verkligen en by? allt förändras då borde väl även byn göra det. kan trygghet sitta i minnen? Men minnen har man alltid med sig vare sig man är i rockneby, kalmar, dublin , macon eller laos. Jag tror min trygghet finns i mina minnen och är något man bara hittar för stunden. Den liksom vi borde nog flytta på sig ibland